Cirkulärt och skalbart i fokus hos investerarna: “Målet är affärer som är både och”

Linjära affärsmodeller utmanas mer och mer i takt med att slit och slängmentaliteten ifrågasätts och hållbarhet raknas högt både hos konsumenter och producenter. Nya teknologier och affärsmodeller kommer att kunna ge resurseffektivare materialanvändning och minskad miljöpåverkan. Ser skalbarheten annorlunda ut i bolag som har en cirkulär affärsmodell? 

– Det finns ingenting som säger att ett cirkulärt bolag inte skulle kunna vara skalbart men det är en annan affärslogik jämfört med en linjär affärsmodell, säger Magnus Brandberg på Gullspång Invest.

–Bygger bolaget på en produkt så måste det vara något som går att samla in, återvinna och förädla så att det går att sälja igen. Detta kan vara en lysande idé om det är så att det är svårare och dyrare att få tag på ny råvara än att återvinna och förädla den. Skalbarheten är beroende av hur lätt det är att få tag på ny råvara kontra förnyad råvara. På tjänstesidan är det mer uppenbart hur man kan skala upp genom att tillhandahålla tjänster kring en fysisk produkt istället för att bara sälja den en gång.

Det handlar om att leka med affärsmodeller säger Magnus Brandberg och att ibland vända på logiken.

– Målet är ju att göra affären både skalbar och cirkulär på samma gång. Många bolag saknar både teknik och något som de kan återanvända och då kanske man ska vända på problemet och istället fråga sig vilka resurser det finns som man kan göra cirkulära, vilka affärsmodeller och vilken teknik som behövs för att lyckas med detta och bygga sitt case utifrån detta. 

Vem är det som driver den här utvecklingen, bolagen eller konsumenterna?

– Detta kommer att drivas av två faktorer. Det ena är att bolagen tycker att risken är för stor att arbeta linjärt med en råvara som riskerar att ta slut eller av någon anledning bli väldigt dyr. Det andra är att det sker en beteendeförändring hos konsumenterna som driver bolagen att gå över till en cirkulär modell. Det är inte heller osannolikt att det sker disruptivt. Att någon typ av kris snabbt puttar oss in i det cirkulära tankesättet, precis som att pandemin har tvingat fram paradigmskiften inom många områden där det annars hade tagit många år att nå samma förändring. Det är ofta så med utveckling och innovation att det oväntade sker. Att det helt plötsligt dyker upp ett nytt bolag som löser ett gammalt problem på ett helt nytt sätt och så är förändringen där och det går inte att backa.

Magnus Bergman på Luminar Ventures ser entreprenörens viktiga roll i att driva utveckling och förändring.

– Förändring och innovation står entreprenörerna för. Unga drivna människor med en vision och som är beredda att jobba hårt för att skapa förändring.  Om vi skulle dubbla antalet entreprenörer så skulle det bli en enorm output. 

Att satsa på entreprenörer är en god investering för samhället och ekosystemet blir bättre för varje år menar Magnus Bergman.

– Det finns inkubatorer, hubbar, samarbeten med storbolag och pengar i systemet. Förut var det mest åtråvärda bland handelsstudenter att börja jobba på ett globalt konsultbolag. Idag vill studenterna bli entreprenörer. 

För investerare är målet att hitta skalbara bolag som kan bli lönsamma. Är det svårare att bedöma bolag med en cirkulär affärsmodell?

– På kort sikt är det linjära tankesättet lättare att bedöma. Det beror mest på att linjära affärsmodeller är överlägset vanligast och att erfarenheten av cirkulära modeller och möjligheten att jämför bolag sinsemellan är betydligt mindre. Sen är det tuffare för cirkulära modeller för de måsta alltid konkurrera med och helst vara bättre än det linjära alternativet vad gäller pris, logistik, security of supply och kvalitet, säger Magnus Brandberg Gullspång Invest.

Många storbolag testar cirkulära modeller i mindre pilotprojekt. På så vis kan man småskaligt se om modellen fungerar och på sikt skala upp från ett lokalt försökt, till staden och sedan till att gälla alla av bolagets marknader. De stora bolagens utveckling mot det cirkulära kommer att påskyndas av den nya taxonomin inom EU menar Magnus Brandberg.

– I och med taxonomin där de cirkulära tankesätten har stor betydelse så kommer vi att få se att fler och fler bolag strävar mot detta genom att förnya resurserna i sina flöden. Det tror jag att bolagen kommer att försöka ta så långt som möjligt. Men de flesta mindre bolag tänker för smått och åtgärderna gör nästan ingen skillnad. Man ska tänka globalt, hitta resurser som går att cirkulera, lösa affärsmodellen och bygga runt problemet.