Så ska EU öka de gröna investeringarna
Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten i världen till 2050. För att lyckas med detta behövs stora summor pengar, och finansmarknadens aktörer har en nyckelroll. Investeringsbehovet ligger på 260 miljarder euro per år och EU-kommissionen har tagit på sig ledartröjan i arbetet.
Till 2030 ska utsläppen av växthusgaser minskas med 50-55 % i Europa – ett delmål som EU-kommissionen har föreslagit på vägen mot att bli den första klimatneutrala kontinenten i världen till 2050. Det gamla överenskomna målet inom EU på 40% är inte tillräckligt ambitiöst. Detta kräver enorma investeringar och en tydlig handlingsplan vilket samlats i EU-kommissionens handlingsplan för hållbar tillväxt, den gröna given, och i en särskild aktionsplan för hållbara finanser.
– För att lyckas reducera växthusgaserna tillräckligt till 2030 finns det ett investeringsbehov inom EU på 260 miljarder euro per år. Finanssektorn är avgörande i detta arbete. De offentliga investeringarna räcker inte till utan vi behöver även mobilisera stora summor privat kapital till hållbara investeringar, förklarar Katarina Areskoug som är chef för Europeiska kommissionens representation i Sverige.
En viktig del i verktygslåda för att attrahera detta privata kapital är den EU-gemensamma taxonomin, ett slags klassificeringssystem, som ger möjlighet att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi.
– Det finns en bred samsyn om att finansmarknaden har en viktig roll att spela när det gäller utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Viljan att göra gröna investeringar är redan utbredd. För oss gäller det nu att tillhandahålla de rätta redskapen så att investerare lättare ska kunna säkerställa att deras investeringar uppfyller hållbarhetskrav, säger Katarina Areskoug.
Hållbarhetstaxonomin innebär bland annat att finansmarknadens aktörer ska kunna beakta miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga aspekter, de så kallade ESG-målen (”environmental, social, governance”) vid investeringsbeslut. Taxonomin klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller inte. Syftet är att säkerställa så att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna.
Under Techarenan Challenge i början av juni i Stockholm diskuterades frågan om hållbara finanser och investeringar inom EU. Taxonomin är ett viktigt redskap för att hjälpa ekonomin menade Fredrik Ekström, vd Nasdaq Stockholm, som var en av paneldeltagarna.
– Taxonomin är viktig för att skapa en gemensam definition och är ett viktigt redskap för att hjälpa ekonomin och investerarna att förstå vad som är grönt. EU har hög en ambitionsnivå gällande hållbarhetsarbete och man vill verkligen driva den här frågan. Det är viktigt att taxonomin inte blir en bromskloss utan i stället ger klarhet och fungerar som en accelerator för hållbarhetsarbetet och får samverka med marknadskrafterna.
För att lyckas med omställningen gäller det bland annat att komma bort från investeringar i exempelvis fossila tillgångar och styra mot hållbara investeringar. Alecta förvaltar tjänstepensioner åt cirka 2,6 miljoner svenskar och 35 000 företag vilket gör dem till en viktig aktör när det kommer till hållbara investeringar.
– Vårt uppdrag är att skapa största möjliga värde för människors tjänstepensioner och vi är övertygade om att hållbarhet är en del av detta. Taxonomin kommer att blir ett spännande benchmark. Det fanns tidigare en oro i marknaden att detta bara skulle rikta sig mot de allra grönaste bolagen men taxonomin blir istället ett referensramverk för en resa mot grönt för bolagen som idag inte är helt gröna, berättar Carina Silberg, hållbarhetschef Alecta.
EU-kommissionens arbete med den gröna given och taxonomin ska ge både företagen, investerarna och det privata kapitalet instrument att lättare ställa om mot hållbara investeringar. Något som är mycket kraftfullt menar Magnus Astberg, senior ekonomisk rådgivare för EU-kommissionen i Sverige.
– Det vi arbetar med nu i EU-kommissionen med hållbara finanser och taxonomin är ett oerhört kraftfullt instrument. Det handlar inte om att vi sticker till lite stöd till hållbar utveckling, utan om att vi skapar instrument för finansmarknaden och våra investeringar och pensionspengar att kunna bli hållbara. Taxonomin är en möjlighet att förklara vad som är grönt och en finansmarknad behöver detta. Den behöver ha en referens, en neutral part som förklarar vad som är grönt, annars skulle många spridda aktörer istället gå in och skapa detta och det blir inte lika trovärdigt.
– En annan del är också att man nu måste beskriva hur man fattar hållbara beslut i företagen. När man som kund kommer till sin investerare ska dels riskprofilen ringas in, det är ett krav. Nu läggs det dessutom till att investeraren måste ta reda på kundens hållbarhetspreferens. Detta skapar en möjlighet att ställa om sparandet till det hållbara. Det är viktigt att företagen förstår att det är så här omställningen kommer att gå till. Där tror jag att många techbolag ligger i framkant för de arbetar redan mot en hållbar horisont, säger Magnus Astberg.
Att som företag ha en hållbarhetsstrategi har blivit allt viktigare för bolagens konkurrenskraft och överlevnad, och investerare har även visat sig vara beredda att betala en viss premie för att göra en grön investering. Det är även viktigt med innovation inom hållbarhet och Stockholmsbörsen har varit ledande när det gäller noteringar av så kallade cleantechbolag.
– Det finna inget motsatsförhållande mellan hållbarhet och lönsamhet. Företagen förstår att om de är hållbara så är de framtidsföretag. Då kommer de att ha en efterfrågan, medan bolagen som inte är hållbara riskerar att inte finnas kvar. Vi har sett en tydlig trend bland investerare att man går bort från det som är smutsigt för att det finns en risk i det. Det finns en risk att du inte får tillbaka pengarna om du investerar i bolag som kan klassas som problematiska, menar Annika Winsth, chefsekonom Nordea.
EU är världens största inre marknad där de 27 medlemsländerna styrs av samma regelverk, produktkrav och konsumentlagstiftning. Om EU visar att grön omställning är lönsamt och välfungerande kan resten av världen gå efter.
– Vårt arbete inom EU innebär att vi ger instrument och möjligheter till en grön omställning. Det vi gör nu är också att vi sätter en standard som andra delar av världen kan ta efter, avslutar Magnus Astberg.
Har du nyhetstips eller synpunkter? Kontakta oss
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Techarenan är obereoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.