Näringsministerns löften till techbranschen

Samarbeten mellan stora etablerade aktörer och startupbolag, förenklad tillämpning av innovationsupphandling och bra samverkan med myndigheter och akademin – det är några av näringsminister Ibrahim Baylans löften till techbranschen.

Sedan i januari 2019 är Ibrahim Baylan näringsminister men han är långt ifrån en nykomling i politiken. I bakfickan har han närmare ett decennium som minister på olika poster och han har varit socialdemokraternas partisekreterare. I en intervju med Techarenan berättar han om att balansera sin roll mellan små och stora bolag och hur han ska göra Sverige till ett land där företag lyckas starta, kan växa och vill stanna kvar.

Vilka viktiga erfarenheter och kvalitéer har du som gör dig lämplig som näringsminister?

– Statsministern tyckte att min bakgrund med erfarenhet från många olika politikområden är viktiga för näringspolitiken. Jag har varit ordförande i riksdagens trafikutskott, jag har varit skolminister, energiminister, samordningsminister och det innebär att jag har skaffat mig erfarenheter som är väldigt viktiga när man ska verka inom så breda frågor som näringspolitik är.

Är det något du önskar att du kunde mer om?

– Ja alltid. Jag är väldigt nyfiken av mig och det är en enorm förmån för mig att jag som näringsminister får träffa de bästa hjärnorna som finns både i Sverige och internationellt. Jag försöker att lära mig mycket mer om alla framsteg som sker inom olika branscher och jag har förmånen att få göra detta genom alla experter på departementen och ute på företagen.

I diskussionerna om svenskt företagande är fokus stort på hur företagen ska kunna attrahera talang och få in kapital men det är mindre fokus på hur man ska få kunder. Verkligheten för många bolag är att produkten och idén redan finns på plats med att de hindras från att växa för att kunder saknas. Skulle de stora företagen i Sverige kunna bli bättre på att bli kunder?

– Du sätter fingret på ett jättestort problem. Vi har hög innovationsgrad, vi är det mest innovationsstarka landet i Europa och vi har många startups. Men sedan händer det tyvärr någonting och det är när bolagen ska gå in i kommersialiseringsfas. Inte minst om produkten är så pass innovativ att den inte funnits tidigare. Ett annat dilemma är att de stora bolagen tyr sig till andra aktörer som redan är etablerade. Vi har försökt överbrygga detta i samarbete med näringslivet genom att skapa olika hubbar och centers där vi och de stora bolagen som till exempel AstraZeneca, GE, ABB eller Volvo, går ihop och skapar olika centers. Hit bjuder man in små och medelstora företag att kunna utveckla sin teknologi och använda den senaste infrastrukturen men även skapa möten mellan nya bolag och de redan etablerade vilket kan leda till att de blir kunder. Exempel på dessa verksamheter är Testa center i Uppsala, CampX i Göteborg där Volvo lastvagnar är verksamma och hos ABB i Västerås.

Att staten går in och hjälper till är inget nytt utan har skett många gånger tidigare. Ett sätt är att staten blir kunder, ett annat sätt är att staten ser till att det är enkelt och möjligt för offentliga sektorn att efterfråga och tillåta nya lösningar vid upphandling.

– Om vi tittar på de stora bolagen som funnits länge och funderar över hur de lyckades nå den storlek de har idag står det klart att det var för att det offentliga hjälpte till att skapa mötet och marknaden. Televerket och Ericsson, Volvo och Försvarsmakten är två exempel. På samma sätt skulle de 700 miljarderna som är summan som det varje år upphandlas varor och tjänster för kunna användas mycket smartare. Vi försöker skruva så att kommunerna och regionerna enkelt kan köpa upp nya produkter och tjänster genom så kallad innovationsupphandling.

Att bolag köps upp eller förlägger sin verksamhet utomlands är ett hot som flåsar Sveriges näringsliv i nacken. Men balansgången mellan att skydda och att vara öppen är känslig.

I vilken utsträckning ska vi förhindra att bolag köps upp eller försvinner utomlands?

– Rent principiellt måste vi se upp här. Protektionism och nationalism är en av de största farorna för Sverige. Om vi börjar resonera så kan ju även andra länder göra det och för ett land som Sverige som för sin välfärd är oerhört beroende av export och att det råder rimlig konkurrens och öppenhet så är det mycket vanskligt om vi börjar resonera i termer av att vi till varje pris ska skydda oss själva. Det innebär inte att vi inte behöver arbeta för att behålla bolagen och få dem att vilja utvecklas i landet, men det ska ske genom att erbjuda dem bra samarbete med myndigheterna, akademin, näringslivet och adderat till detta – goda möjligheten till finansiering för det är ofta där det fallerar.

Sverige har ett omfattande men även relativt svåröverskådligt innovationssystem, hur tänker du kring det?

– Den kritiken känner vi till och det har skett en hel del förbättringar de senaste fem åren, bland annat via innovationsrådet under statsministerns ledning där vi har försök att peka ut tematiska utmaningar. Men det är inte okomplicerat. I teorin är det lätt att säga att man ska prioritera men i praktiken innebär det ju även att man måste välja bort något och det är betydligt svårare. Men vi försöker att i huvudsak lägga vårt innovationsstöd via Vinnova, Rise och Almi och att se till att dessa verksamheter inte överlappar för mycket.

Är det något fenomen i tech-Sverige som imponerar särskilt på dig?

– Som tidigare energiminister ligger det nära tillhands att lyfta många av de framsteg som skett inom det området som bidrar till och underlättar de stora omställningarna vi står inför. Det finns mycket som imponerar men det finns en sak jag saknar. Nästan oavsett vilket området du tittar på idag så sker det en mycket snabb teknisk utveckling men jag saknar policyutveckling och utveckling av affärsmodeller som inte bara bygger på att det ska finnas pengar på sista raden utan även vara hållbara. Som samhälle är vi inte där ännu. Vi har alla dessa fantastiska startups, vi har teknikutvecklingen men samtidigt har vi inte regler och sätt att ta beslut som hänger med. Jag hoppas att tillsammans med Vinnova kunna bidra till policyinnovation.

Sverige är ett litet land och även de bolag som inte siktar på export och att etablera sig utomlands agerar i en global kontext. Hur ska vi förhålla oss till de stora aktörerna som Google och Facebook?

– Vi har bra sätt att förhålla oss till dem men samtidigt måste vi se att detta är bolag som är på väg att fullständigt dominera och är så otroligt överlägsna varför vi även måste fråga oss: var går gränsen? Det pågår bland annat en diskussion om Facebooks försök att introducera en egen valuta vilket ju är direkt myndighetsutövande. Det är ett exempel där dessa aktörer har gått för långt.

Du måste balansera din tid som näringsminister mellan de stora företagen och de små startupbolagen. Hur upplever du detta?

– Sverige är ett litet land. Framgångsrikt men litet. Jag försöker bidra till att skapa samarbeten mellan de stora aktörerna och de små nya så långt det är möjligt. Hubbarna är ett exempel. När det gäller exporten har det i huvudsak varit de stora företagen som jag har riktat in mig på men jag skulle vilja se fler mindre bolag med även där. Därför försöker vi tillsammans med Svensk Export Kredit få till att de inte bara ska kunna finansiera aktivitet utomlands utan även hjälpa företag, som på sikt skulle kunna bli exportbolag, att finansiera en uppbyggnad. Detta initiativ riktar sig direkt mot de små bolagen i uppbyggnadsfas.

Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för att företagen ska kunna växa och utvecklas. Välfungerande kompetensförsörjningssystem ger starkare företag som bidrar till ökad tillväxt och konkurrenskraft​. Kan Sverige bli bättre på att fånga upp nyanländas kompetens till techsektorn?

– Hela vårt system i dag är relativt trögt. Det går ut på att du ska lära dig svenska sedan ska du kunna få ett jobb, allt detta tar tid. Jag tror faktiskt att om vi ska kunna lösa våra kompetensförsörjningsproblem så måste vi rikta oss mot specifik arbetskraft utomlands och försöka locka hit dem, till exempel it-tekniker från Indien. Jag tror att det är den typen av lösning vi kommer att behöva se. Inte minst på tekniker- och ingenjörssidan där vi definitivt kommer att behöva mer av kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Under året har genomfört Baylan genomfört sin så kallade förenklingsresa genom Sverige. Representanter från 75 företag och organisationer på olika orter runt om i Sverige har träffat ministern och framfört synpunkter och förslag för att förenkla företagandet. Nu tar Tillväxtverket vid för att sammanställa och vidareutveckla förslagen. Därefter hoppas vi på verkstad.